torsdag 14 oktober 2010

Mina kärlekar

Det händer så mycket saker på ett år. Förra sommaren var jag med mina finaste tranås-tjejer. Vi umgicks sommaren ut som att det inte fanns någon morgondag. Nu ska Julia ha en liten bebis, hon är redan vuxen. Sofie lever loppan i Thailand som reseledare. Och jag är här, i Toulouse. Det känns så otroligt långt bort ibland. För långt. Jag vill fortfarande kunna dricka kaffe med dem och bara prata strunt, om obetydliga saker. Men det är inte så lätt längre. Men, jag vet att när vi väl träffas, hur sällan det än är, är inte känslan borta. Den finns kvar. Det är nog då man vet hur nära man egentligen är.



Mina fina en sommarkväll för ett år sen

2 kommentarer:

hedryk sa...

hahahaha, I google translated it. I understand the idea, and thats really nice. I feel the same about my best girls.

the google translated that Sofie lives in the Thailand of fleas. wtf :D:D

Märta-Julia sa...

Nu vill jag fälla en liten tår. Cigg och en stor kopp kaffe på soffans uteplats, gå in och snacka skit, kanske plugga lite och avslutningsvis äta agnes hemmagjorda glass framför tvn! Åh vad jag saknar oss!!

Pusss Julia